sjukdomar

Echinococcus multilocularis

Allmänt känd som rävens dvärgbandmask, är en parasitisk bandmask som kan orsaka en sjukdom som kallas alveolär echinokockos hos människor och djur.

Rävens dvärgbandmasks utbredning och livscykel

Rävens dvärgbandmasks utbredning och livscykel

Rävens dvärgbandmask förekommer främst på norra halvklotet och dess utbredningsområde sträcker sig från Nordamerika till Europa och Asien.

Rävens dvärgbandmask har två värddjur i sin livscykel: slutvärden (vanligtvis ett rovdjur, särskilt rödräven) och mellanvärden (vanligtvis gnagare, t.ex. möss eller råttor).

Äggen från rävbandmasken, som utsöndras av infekterade djur som rävar, hundar eller katter, intas av den slutvärden genom maten, där de växer till larver och utvecklas i tarmen.

Äggen utsöndras i avföringen hos slutvärden och kommer ut i miljön. Hos gnagare, som är mellanvärd, utvecklas larverna till fenor (cystiska larver). Människan kan fungera som falsk värd genom att få i sig äggen via direktkontakt med kontaminerat material eller kontaminerad mat.

Alveolär echinokockos, som orsakas av Echinococcus multilocularis, kan vara symtomfri under lång tid. Symtom kan uppstå om larvernas organ eller omgivande vävnad påverkas.

Vårt testerbjudande

Lämplig för Echinococcus multilocularis

ELISA

Echinococcus multilocularis+granulosus IgG-antibodies

Analyter (mätvariabler) markerade med * har inte ackrediterats.
**Obs: Denna procedur är inte tillgänglig i USA.

Mer information

Echinococcus multilocularis

Echinococcus multilocularis är en parasitisk bandmask

Rävens dvärgbandmask har två huvudvärdar i sin livscykel:

Slutvärd:

Vanligtvis ett rovdjur, särskilt rödräven.

Mellanliggande värd:

Vanligtvis gnagare, inklusive möss eller råttor.

Äggen från rävbandmasken, som utsöndras av infekterade djur som rävar, hundar eller katter, intas av den slutvärden genom maten, där de växer till larver och utvecklas i tarmen. Äggen utsöndras i avföringen hos slutvärden och kommer ut i miljön. Hos gnagare, som är mellanvärd, utvecklas larverna till fenor (cystiska larver). Människan kan fungera som en falsk värd genom att få i sig äggen via direktkontakt med kontaminerat material eller via kontaminerad mat.

Symtom kan uppstå om larvernas organ eller omgivande vävnad påverkas.Symtomen beror på cystornas lokalisering och kan omfatta:

  • Trötthet
  • Viktnedgång
  • Buksmärta
  • Gulsot
  • Andningssvårigheter
  • Leversvikt 

  • Människor som bor i områden där rävens dvärgbandmask är endemisk löper större risk att bli smittade.
  • Människor som arbetar i direkt kontakt med smittade djur löper också en ökad risk.