Tests

ToxiPlex

ToxiPlex är en enzymimmunoanalys som identifierar fem typer av mykotoxiner från ett enda blodserumprov. Dessa giftiga svampsubstanser kan förekomma i livsmedel och i miljön och utgör en hälsorisk. ToxiPlex gör det möjligt att tidigt upptäcka risker och vidta lämpliga åtgärder.

Toxiplex bearbeitet

ToxiPlex - Mykotoxintest från ett blodserumprov

Mykotoxiner är en stor grupp ämnen med en rad olika kemiska strukturer och toxikologiska egenskaper

Svampar och deras ämnesomsättningsprodukter förorenar råvaror som vanligtvis används för produktion av livsmedel och djurfoder. Spannmål (ris, vete, råg, korn, majs, sojabönor), torkad frukt, nötter, kaffe och kryddor är särskilt drabbade. Kontamineringen kan ske naturligt under grödornas tillväxt eller orsakas av felaktiga transport- och lagringsprocesser.

Åtgärder för att kontrollera svampkontaminering, vissa förebyggande strategier och förbättrad bearbetningsteknik kan bidra till att begränsa mykotoxinkontamineringen. Men trots dessa ansträngningar är fortfarande upp till 60-80% av livsmedelsgrödorna förorenade med mykotoxiner.

Exponeringen för mykotoxiner behöver inte alltid vara relaterad till livsmedelskonsumtionen. Det finns studier som har undersökt förekomsten av mykotoxiner i arbets- eller boendemiljön och resultaten visar att mykotoxinexponering också kan vara relaterad till dessa platser. Mykotoxikos kan orsaka akuta och kroniska hälsoeffekter hos människor och djur genom förtäring, inandning och hudkontakt samt genom penetration i lymfsystemet och blodomloppet. Medan akuta effekter uppträder inom 72 timmar efter exponering, varar kroniska effekter längre än 72 timmar och kan sträcka sig över månader, år eller till och med decennier. De skadar makrofagsystemet, försämrar proteinsyntesen, förstärker reaktionen på bakteriellt endotoxin och hämmar partikelfiltreringen i lungorna. Symtomen på mykotoxikos beror på typen av mykotoxin, mykotoxinkoncentrationen, exponeringens varaktighet samt de drabbades ålder, kön och hälsotillstånd. Mykotoxinernas effekter på människors hälsa beror på typen av toxin, dess metabolism, dess farmakokinetik och ackumuleringen av mykotoxinet, exponeringsförhållandena samt den utsatta personens ålder, kön, immunsystem och hälsotillstånd.

ToxisPlex har utvecklats som en ELISA (enzyme-linked immunosorbent assay) för bestämning av följande mykotoxiner

Aflatoxin B1 produceras av olika Aspergillus-arter, i synnerhet Aspergillus parasiticus och Aspergillus flavus, men även av Penicillium-arter. Aflatoxiner förekommer främst i spannmål (vete, sorghum, ris, hirs, majs m.m.), nötter (mandel, pistaschmandel, kokosnöt, valnöt m.m.), oljeväxter (jordnöt, jordnötssmör m.m.) och i livsmedelsindustrin. ), oljeväxter (jordnötter, solrosfrön, bomullsfrön, sojabönor och sesam), kryddor (vitlök, svartpeppar, koriander, gurkmeja, ingefära och chilipeppar) samt i olika miljöer, t.ex. i luften i bostäder och källare och på luftkonditioneringsfilter i bilar. De flesta aflatoxiner är genotoxiska, hepatotoxiska, mutagena m.m. och kan hämma tillväxten hos barn. AFB1 är den giftigaste av alla aflatoxiner och är också ett mycket cancerframkallande toxin som har direkt kopplats till många hälsoproblem, inklusive levercancer, hos flera djur. Förståelse för induktion av mutationer, DNA-skador och metabolism hos individer som exponeras för aflatoxiner via kosten bidrar till den övergripande bedömningen av deras negativa effekter på människors och djurs hälsa.

Deoxynivalenol produceras av Fusarium graminearum och Fusarium culmorum. Deoxynivalenol finns främst i spannmål (t.ex. vete och bönor), kryddor osv. Detta toxin har visat sig orsaka akut toxicitet hos människor, där det främsta symptomet är allvarlig gastrointestinal toxicitet, även ökad central serotoninerg aktivitet och immunosuppressiv effekt.

Fumonisin (B1&B2) är mykotoxiner som produceras av Fusarium-arter. De förekommer främst i spannmål (t.ex. majs, vete och bönor) och kryddor. Studier har visat att både fumonisin- och F. verticillioides-kontaminering av majs leder till en ökad förekomst av matstrupscancer hos råttor. Exponering för fumonisiner kan leda till neuralrörsdefekter. Detta orsakas troligen av att biosyntesen av sfingolipider störs och att sfingolipiderna därefter förbrukas, vilket är viktigt för lipidflottarnas funktion, särskilt för folatbehandlingen genom folattransportörer med hög affinitet.

Ochratoxin A är ett giftigt mykotoxin som produceras av Aspergillus niger, Aspergillus ochraceus, Penicillium verrucosum och Aspergillus carbonarius. Toxinet förekommer främst i spannmål (särskilt vete och korn) och produkter därav, t.ex. torkad frukt, kryddor, lakrits, kaffebönor, vin, druvjuice, rötter och kött (särskilt griskött från djur som ätit infekterad spannmål). Detta toxin har påträffats i olika miljöer, t.ex. i luften i lägenheter och källare och i filtren i luftkonditioneringssystem i fordon och hus. Ochratoxin är ett nefrotoxin och ett cancerframkallande ämne och har ett direkt samband med tumörer i urinvägarna hos människor, vilket bekräftats av Internationella centret för cancerforskning.

Zearalenon är en icke-steroid östrogenmetabolit som produceras av vissa Fusarium- och Gibberella-arter, t.ex. Fusarium graminearum. Det förekommer främst i spannmål (särskilt majs, ris, hirs, sorghum, råg, havre, korn, vete etc.) och kryddor. Zearalenon kan leda till en ökad förekomst av hypofystumörer och leverceller hos möss, vilket är förenligt med det hormonella sättet för cancerframkallande verkan. Förhöjda serumnivåer av zearalenol och ZEA är förknippade med tidig pubertet. ZEA:s förmåga att framkalla hyperkeratotiska papillom i skivepitelet i råttans matstrupe tyder på att det är inblandat i tumörutveckling i mag-tarmkanalen. ZEA har visat sig vara genotoxiskt och kan inducera hepatocellulära adenom hos möss.

Referenser:

Habschied, K.; Kanižai Šari´c, G.; Krstanovi´c, V.; Mastanjevi´c, K. Mycotoxins—Biomonitoring and Human Exposure. Toxins 2021, 13, 113. https://doi.org/10.3390/ toxins13020113
Arce-López, B.; Lizarraga, E.; Vettorazzi, A.; González-Peñas, E. Human Biomonitoring of Mycotoxins in Blood, Plasma and Serum in Recent Years: A Review. Toxins 2020, 12, 147. https://doi.org/10.3390/toxins12030147
Awuchi, C.G.; Ondari, E.N.; Nwozo, S.; Odongo, G.A.; Eseoghene, I.J.; Twinomuhwezi, H.; Ogbonna, C.U.; Upadhyay, A.K.; Adeleye, A.O.; Okpala, C.O.R. Mycotoxins’ Toxicological Mechanisms Involving Humans, Livestock and Their Associated Health Concerns: A Review. Toxins 2022, 14, 167. https:// doi.org/10.3390/toxins14030167